lördag 9 maj 2009

Vad är konst?

...och hundra andra jätteviktiga frågor är skriven av konstnären Ernst Billgren.

Min åsikt om den här boken är att han är smart, vettig och har fattat vad livet går ut på, men som han själv påstår i boken så är åsikter knepiga att samla på eftersom de låser in oss i mönster och konventioner.

Och självklart är det min tolkning av vad Ernst Billgren säger som jag recenserar här, något som jag också reflekterar över när jag läser boken, som går fort att läsa, men tar lång tid att smälta.

Kvantfysik blandas med rävar i hans resonemang, och poängen är så klart att även om jag har en åsikt om att det här är bland de bästa böcker jag har läst, så är min åsikt färgad av vad jag har upplevt i boken, och jag tar bara till mig det som jag själv tycker är viktigt, så hur kan jag i sådana fall ens HA en åsikt om boken? Den åsikten jag har är ju formad sedan åratal tillbaka och det jag ser i texten resonerar just med de bitar som jag, mina åsikter och min personlighet fokuserar på. Hade jag varit någon annan hade jag kanske inte alls upplevt boken på samma sätt.

I vilket fall som helst så är det en rolig, underhållande och omskakande bok, förutsatt att jag tillåter mig att tänka på det Billgren säger och inte på vad jag tror att han säger.

Nog med metafysik. Jag rekommenderar boken varmt.

Läs vidare
Ernst Billgrens hemsida
Om boken

Intressant?

Andra bloggare om:
, , , , , , , ,

söndag 3 maj 2009

The Book of God and Physics

The Book of God and Physics, skriven av Enrique Joven, är en fantastiskt bra bok om Voynich-manuskriptet.

En ung Jesuitpräst (och tro det eller ej, Jesuiterna är "the good guys"!) som deltar i en mailinglista om Voynich-manuskriptet blir huvudstupa indragen i en konspiration som handlar om att hitta nyckeln till detta fantastiska handskrivna manuskript.

Voynich-manuskriptet upptäcktes 1912 av antikvarien Wilfrid Voynich. Det har ännu inte gått att tolka, trots expertinsatser från krypterare och frivilliga under åren. Det sägs ha skrivits av Roger Bacon, John Dee och Edward Kelly med flera.

I The Book of God and Physics tar Enrique Joven oss med på en resa som i första hand handlar om den unge jesuitprästen, och i andra hand ger oss en inblick i konspirationerna som omger John Dee och Edward Kelley, men även Tycho Brahe och Johannes Kepler.

Det är en fantastisk bok på så vis att den inte enbart spinner en otroligt vacker fiktion runt manuskriptet, men även ger mig som läser en direkt insikt i turerna runt Voynich-manuskriptet och Tycho Brahes liv. Den lär ut samtidigt som den underhåller och banne mig om det inte är en fantastiskt bra underhållning, trots faktaspäckandet. Joven är en fantastiskt skicklig författare och jag ser fram emot att få läsa många fler av hans böcker, så fort de blir översatta. Det här är definitivt en bok jag rekommenderar varmt till alla konspirationsteoretiker där ute, som letar efter något lite lättare än Umberto Ecos Focaults pendel, men ändå vill ha en smart och intelligent skriven bok att sätta tänderna i.

Läs vidare:
Voynich-manuskriptet på Wikipedia (svenska)
Voynich-manuskriptets hemsida
Enrique Jovens blog

Andra bloggare om:
, , , , ,

fredag 1 maj 2009

Övergiven värld

Jag köpte Övergiven värld av Sofia och Peter Bergting mest för att jag vet vilka de är, jag har träffat Peter Bergting ett par gånger på Stockholms spelkonvent och jag har en hög med hans tidiga alster till Kult hängande hemma på väggarna. Så jag tänkte att jag skulle ge Övergiven värld en chans, trots att det är en ungdomsbok.

Tyvärr får jag väl säga att den känns lite för enkel för mig. Språket är inget vidare och berättelsen kommer liksom ingenstans. Den känns dessutom för kort. Det är möjligt att allt detta är en reflektion av att jag inte är 12 år längre. Samtidigt tänker jag på böcker som The Supernaturalists och kan inte hjälpa att tänka att den är långt mycket bättre än Övergiven värld, inte bara storymässigt utan även språkmässigt, om man nu får vara så förmäten och jämföra en engelsk bok med en svensk. Jag är fullt medveten om att min engelska inte alls är lika bra som min svenska, vilket kan vrida till det lite i jämförelserna. Men så tänker jag på Mio min Mio som är en av mina favoritberättelser, och näe. Det är säkert orättvist att jämföra Sofia Bergting med Astrid Lindgren och en engelsk barnboksförfattare, men... Övergiven värld tog mig ungefär en halvtimme att läsa och jag fick egentligen inte reda på så mycket om huvudpersonen Lin. Det hände liksom ingenting. Visst hände det saker som i häftiga svärdsdueller och demoner, men det HÄNDE ingenting med Lin, eller med Alkuin. Det var lite ångest och för ett ögonblick trodde jag att boken skulle lyfta, men det gjorde den inte.

Peter Bergtings illustrationer är som alltid en fröjd att titta på dock, och tack vare dem känns boken ändå värd att bläddras igenom och läsas. Kanske händer det något till nästa installation av serien?

Läs vidare:
De dödas rike

Intressant?

Andra bloggare om:
, , , ,

The Frightened Man

The Frightened Man av Kenneth Cameron råkar tillhöra en av mina favoritgenres inom litteraturen. Turn of the Century Crime. Den utspelar sig i de sista flämtande dagarna av 1800-talet, och handlar om Denton, en amerikan som är lite lagom vilse i London, och som inte enbart är en känd och uppskattad författare, utan även något av en privatdetektiv.

Under förevändningen att vara jagad av Jack the Ripper bjuds en främmande man in i hans hus, och med stigande indignation lyssnar Denton på den vettskrämde mannens berättelse som framstår som helt galen. Denton kommer dock på andra tankar dagen efter, när tidningarna rapporterar om mordet på en ung kvinna, just den unga kvinnan som Mulcahy har berättat om.

Denton inleder jakten på vad som skall visa sig vara en svår nöt, eller kanske snarare en undflyende nöt, att knäcka.

Jag tycker om boken, inte minst därför att den ger Denton tillfälle att växa och komma till insikter om både det ena och det andra. Jag är inte helt säker på att hans insikter är realistiska för en man född på 1800-talet, men jag kan ha fel.

I vilket fall som helst är det en "medelbra" bok. Lite över medel till och med. Den är trots allt en mysig installation, med mycket te och många faux pas begångna av denne outsider i det engelska samhället. Jag förstår inte alltid Denton, men jag behöver inte heller alltid förstå honom för att förstå varför han beter sig som han gör.

Läs vidare:
Om Kenneth Cameron på Orion

Intressant?

Andra bloggare om:
, , , ,