Övergiven värld

Jag köpte Övergiven värld av Sofia och Peter Bergting mest för att jag vet vilka de är, jag har träffat Peter Bergting ett par gånger på Stockholms spelkonvent och jag har en hög med hans tidiga alster till Kult hängande hemma på väggarna. Så jag tänkte att jag skulle ge Övergiven värld en chans, trots att det är en ungdomsbok.

Tyvärr får jag väl säga att den känns lite för enkel för mig. Språket är inget vidare och berättelsen kommer liksom ingenstans. Den känns dessutom för kort. Det är möjligt att allt detta är en reflektion av att jag inte är 12 år längre. Samtidigt tänker jag på böcker som The Supernaturalists och kan inte hjälpa att tänka att den är långt mycket bättre än Övergiven värld, inte bara storymässigt utan även språkmässigt, om man nu får vara så förmäten och jämföra en engelsk bok med en svensk. Jag är fullt medveten om att min engelska inte alls är lika bra som min svenska, vilket kan vrida till det lite i jämförelserna. Men så tänker jag på Mio min Mio som är en av mina favoritberättelser, och näe. Det är säkert orättvist att jämföra Sofia Bergting med Astrid Lindgren och en engelsk barnboksförfattare, men... Övergiven värld tog mig ungefär en halvtimme att läsa och jag fick egentligen inte reda på så mycket om huvudpersonen Lin. Det hände liksom ingenting. Visst hände det saker som i häftiga svärdsdueller och demoner, men det HÄNDE ingenting med Lin, eller med Alkuin. Det var lite ångest och för ett ögonblick trodde jag att boken skulle lyfta, men det gjorde den inte.

Peter Bergtings illustrationer är som alltid en fröjd att titta på dock, och tack vare dem känns boken ändå värd att bläddras igenom och läsas. Kanske händer det något till nästa installation av serien?

Läs vidare:
De dödas rike

Intressant?

Andra bloggare om:
Övergiven värld, Sofia Bergting, Peter Bergting, ungdomslitteratur, bok